besviken, trött, uttråkad, asocial, lite hungrig, på vad vet jag inte. Livet går upp och ner, ibland för långt ner då bara besvikelse efter besvikelse gräver hålet djupare.... Eller ska man inte klaga på det man har? Har jag allt kanske? Har jag det många strävar efter? Nä så känns det inte för mig just nu! Just nu vill jag bara komma tillbaka upp till ytan och andas frisk luft. Känner mig åtsidosatt till och med av mig själv......